Hälsa / Välmående

Hjärnan och skärmen

Hur får de en bra relation?

Bild på en man som håller LED ljus i handen framför ögon.

Att teknik har blivit en allt större del av vår vardag är ingen större nyhet. Vi sitter klistrade vid våra smartphones, surfplattor, smartklockor och tv-apparater, och förlitar oss på dem för att hålla oss informerade och underhållna. I ett alltmer uppkopplat samhälle har ökad skärmtid ofta varit en källa till stor oro, där många undrar om hur obegränsad teknikkonsumtion kommer att påverka våra kroppar och vårt välmående. Med tanke på att vi alltid strävar efter att utveckla teknik som förbättrar livet, vill vi ständigt vara utrustade med kunskapen som kan hjälpa oss att uppnå detta mål på bästa sätt. Det var just därför vi passade på att sätta oss med hjärnforskaren Sissela Nutley, som i flera år har undersökt hur våra hjärnor reagerar på den tiden som spenderas framför en skärm. Vad tyckte hon? Förstör tekniken våra hjärnor? Läs vidare för att ta reda på Sisselas besök hos Samsung och vad forskningen har att säga om våra hjärnor och ökad skärmtid (hennes svar kanske överraskar dig).

Bild på Sissela Nutley på ett event.

Först och främst, vem är Sissela?

Sissela är hjärnforskare men även medgrundare till den ideella föreningen Arts & Hearts som strävar efter samhällsförändring genom scenkonst. Sissela har disputerat vid Karolinska Institutet inom kognitiv neurovetenskap, med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet. Hon är speciellt intresserad av utvecklingen av de exekutiva funktionerna – det vill säga, de funktioner som sitter på hjärnans främre del och koordinerar olika typer av information. Ett exempel är vår förmåga att planera. Dessa funktioner ligger bakom allt målinriktat beteende och Sissela har forskat för att se om de går att påverka genom träning eller genom vad vi ägnar oss åt på fritiden (du kan läsa mer om det i hennes nya bok ”Distraherad – Hjärnan, skärmen och krafterna bakom.”

Bild på ett barn som lekar.

Varför just hjärnan?

”Jag har alltid varit fascinerad över hur människan fungerar och tidigt drogs till hjärnan och alla dess funktioner. Intresset för hjärnan växte fram när jag läste biomedicin, som handlar om att förstå hur saker händer inom oss och hur det påverkar hur vi mår, och bland detta så var det hjärnan som jag tyckte var mest spännande. Min avhandling handlade om utvecklingen av hjärnan hos barn och vi utvecklade datorprogram för att kunna se om och hur man kunde träna olika kognitiva funktioner i hjärnan. Jag hjälpte specifikt till med att skapa datorprogram för att se om man kan träna upp IQ hos barn som är så unga som fyra år. Jag ville se om man kunde träna upp logiskt tänkande med hjälp av datorspel, där barnen gick öva med datorprogrammen 15 minuter om dagen i fem veckor. Datorspelen lyckades med att få barnen att träna på att identifiera mönster, ignorera distraherande element, fylla i serier med vad som saknades och de fick öva på att klassificera saker utifrån färg, form och storlek. Och efter detta såg vi att deras logiska tänkande ökat med ca 10%. I andra studier kunde vi se att samma sak gäller för vårt arbetsminne, det går också att träna upp.”

Bild på en kvinna som malar på muren.

Samtidigt som jag höll på med den här forskningen har jag alltid haft en fascination för hur vi kan uttrycka oss genom kulturen. Arts & Hearts slog samman dessa två områden, hjärnan och kulturen. Syftet med föreningen är att se hur vi kan använda kulturens kraft och göra något positivt för samhället med den. Årets musikal, “Det Syns Inte,” handlar om hur det kommer sig att så många unga känner sig ensamma och känner att de inte kan prata med någon. Publikens reaktioner har varit extremt kraftfulla och vi har fått mycket respons efteråt. Vi har bland annat fått höra att musikalen faktiskt har öppnat upp för samtal mellan förälder och ungdomar.

Vad är de viktigaste upptäckterna i Sisselas forskning?

Hjärnan är som sagt väldigt formbar så det spelar roll vad man ägnar sig åt. Redan idag är det välkänt vad hjärnan behöver för att må så bra som möjligt. Vi pratar om exempelvis tillräckligt med sömn. Får vi inte detta blir hjärnan mer känslostyrd vilket gör oss mer lättirriterade, känsliga och ledsna. Detta kan leda till att vi drar oss undan och att vi får det svårt att koncentrera samt lära oss.

Bild på en dator på sängen.

Vi var självklart väldigt intresserad av vad forskningen visar om hur teknik påverkar våra hjärnor. Såhär säger experten:

När vårt skärmanvändande ökar finns det en risk att de skyddande faktorerna för hjärnan minskar. Med skyddande faktorer menar jag saker som bland annat tillräckligt med sömn, träning, vila och umgänge i realtid med vänner och familj. Med det senare så handlar det om att hjärnan utlöser ett visst ämne som får oss att må bra när vi spenderar realtid med någon och ser dem i ögonen. Detta kan inte ske på samma sätt online. Ett annat exempel är sömnen igen, det är lätt att fastna framför TV:n och tänka “bara 10 minuter till” istället för att gå och lägga sig.

Bild på en kvinnan som sittar med datorn på bordet.

Vad är lösningen? Går det att skapa en sundare relation till dagens teknik?

Enligt Sissela är skärmtiden i sig inte alltid boven, utan får vi till dessa skyddande faktorer så behöver vi inte oroa oss om skärmtid. Det är viktigt att komma ihåg att vi har väldigt utvecklade emotionella drivkrafter, alltså sökande efter belöningar, nyfikenhet och rädslor. Många av våra drivkrafter triggas av alla olika digitala plattformar som vi använder, och när de väl triggas så blir de digitala plattformarna det naturliga valet. Idag är man inte rädd för att bli dödad av ett lejon, utan idag är det rädslan av att “missa något,” att vara socialt utesluten som är överhängande istället. Vi måste förstå hur hjärnan fungerar och de inbyggda mekanismerna som finns.

Vad kan vi göra som en del av teknikindustrin för att skapa sundare digitala vanor?

Teknikindustrin måste tänka på vilka aspekter som är okej att manipulera. Vi vet att vi kan manipulera beroende exempelvis, men ska vi göra det? Jag tror att några techbolag måste vara de modiga och bana vägen för dem andra. Tittar vi på externa appar så har många av dem en affärsmodell som går ut på att få så många klick och så mycket tid av användaren som möjligt. Vi behöver hitta ett förhållningssätt som lirar med vårt välmående. Vi behöver fokusera på människan och vad vi vill, fokusera på vad vi mår bra av och behöver.

Bild på 2 kvinnor som sitter ute och skratter.

Vad kan vi som individer göra för att må så bra som möjligt när det kommer till skärmtid och digitala hälsa?

Jag tror att vi behöver bli medvetna om hur vår uppmärksamhet idag styrs och göra en inventering av det. Fungerar det idag på ett sätt som jag tycker är okej, eller vill jag ändra på något? Om jag värderar min sömn och vila kan det vara så att jag behöver se över min “uppmärksamhetshygien” och kanske behöver stänga av notifikationerna på min telefon. Vill jag spendera värdefull tid med nära och kära så kanske jag får lägga ifrån mig mobilen i ett annat rum när vi äter middag tillsammans. Det gäller att ta steg i livet som är i linje med de värderingarna man har. I vissa fall har detta ingenting med tekniken att göra, men ibland kanske det har det.

Samsung Health

Samsung Health

MER
Galaxy Watch Active

Galaxy Watch Active

MER

Läs dessa historier nu